Sedan dess har frågan fortsatt att debatteras och diskuteras i media. Dagens Nyheter intervjuade exempelvis en språkvetare, som menade att man sannolikt inte skulle tagit in ordet som på nyordslistan idag. På Expressens debattsida skriver en före detta redaktör för Svenska Akademiens ordlista att ”det minsta man kan säga är att ordet blåbrun har nazikonnotationer”. Den artikeln har i skrivande stund fått över 3 800 reaktioner i sociala medier, varav 997 kommentarer.
I debatten har medias roll framhävts, att det är den mediala rapporteringen som fört fram ordet ”blåbrun” och bidragit till att urvattna begreppet. Detta var även delar av Per Bolunds resonemang i partiledardebatten. Retriever gör här därför ett litet nedslag för att reda ut hur begreppet ”blåbrun” har figurerat i media över tid.
Blåbrun i svensk media sen 2010
I Mediearkivet finns det totalt 4 210 artiklar i svensk media där begreppet ”blåbrun” återfinns, om vi mäter från 1 januari 2010 fram till idag 15 oktober.
Begreppet har tydligt sin storhetstid i detta nu, med närapå 500 artiklar under oktober 2021. Fram till lördagen 9 oktober, alltså dagen innan partiledardebatten hade det publicerats 3 799 artiklar där begreppet finns med. Från 10 till 15 oktober har det således publicerats 412 artiklar, vilket var mer än totalsumman för hela 2020 (då publicerades 404 artiklar med ordet). Så själva metadebatten om begreppet är mycket stor.
Den tidigare stora toppen kom i december 2014 i samband med att ordet kom in i dåvarande Språkrådets nyordlista. Några av orden som då tog plats i offentligheten var (citat från en ledartext i Barometern 31/12 2014):
"Blåbrun" (samarbete mellan traditionella högerpartier och främlingsfientliga), "cisperson" (person som inte är transperson), "genusbudgetering", "gurlesk" (feministisk strömning med inslag av både gullighet och groteska element), "ickebinär" (en person som inte passar in i tvåkönsnormen) och "rasifierad" är bara några av de begrepp med tydlig vänsterprägel som har tagit plats på listan.
Samtliga ord är fortsatt frekvent förekommande i samhällsdebatten, med undantag för ”gurlesk” som endast finns med i tio artiklar per år i genomsnitt sedan 2014. Men nog om detta sidospår.
Benämns Sverigedemokraterna som ett nazistiskt parti?
Under partiledardebatten och den efterföljande mediala diskussionen har även frågan om nazism kommit upp. Anklagas Sverigedemokraterna för att vara ett nazistiskt parti och har detta blivit vanligare? Det tycks inte så. Vi söker på begreppen ”nazistiskt” och ”nazism” och anger att dessa ord ska ligga nära Sverigedemokraterna eller Jimmie Åkesson i artiklarna. Detta för att exkludera nyhetsrapportering där Sverigedemokraterna omnämns i en kontext i början av en artikel och nazism refereras på ett annat ställe. Då ser det ut som nedan i Mediearkivet.
Totalt har över 5 000 artiklar om detta publicerats i media. De största topparna rör Sverigedemokratiska partimedlemmar som är inblandade i eller misstänkta för brott samt diverse politiska skandaler. Till exempel 2016 då en distriktsordförande för SD i Dalarna visar sig ha varit medlem i Svenskarnas parti och rapporteras ha ”nazistbakgrund”. Eller den ”våldsdömde nazist” som då var aktiv i SD:s Jönköpingsdistrikt och också inbjöds till att besöka en sverigedemokratisk EU-parlamentariker.
Frågan är om den sortens nyhetsrapportering är samma sak som att medierna benämner SD som ett nazistiskt parti? För säkerhets skull gör vi några sökningar på just den frasen i olika varianter.
Uttrycken ”SD är ett nazistiskt parti” eller ”Sverigedemokraterna är ett nazistparti” finns 223 gånger i Mediearkivet (fortfarande sökningar från 2010 till 15 oktober 2021), med sin absoluta kulmen under 2016 då 183 artiklar innehåller uttrycken. Detta har sin upprinnelse i ett uttalande av Stefan Löfven i en partiledardebatt i SVT:s Agenda i oktober 2016. Han kallade då Sverigedemokraterna för ett nazistiskt parti. Han blev KU-anmäld för uttalandet och backade senare från uttalandet och landade i ”Ett rasistiskt parti med nazistiska rötter, det står jag för" ”. Sedan valet 2018 har uttrycket endast använts 17 gånger där hälften av artiklarna publicerades nu i veckan efter söndagens partiledardebatt.
Vem benämner SD som ”blåbrun”?
Men åter till ”blåbrun”, hur ser rapporteringen i media ut kring det begreppet? Vilka källor använder begreppet och är det alltid Sverigedemokraterna som är i fokus i rapporteringen? Här går vi lite djupare i medierapporteringen och söker på begreppet i anslutning till Sverigedemokraterna, i enbart svensk redaktionell media. För enkelhetens skull använder vi samma tidsperiod som ovan; från 2010 som var året Sverigedemokraterna kom in i riksdagen till idag, 15 oktober.
Då landar vi i färre artiklar, 1 325 men ungefär samma träffbild som tidigare.
Diskussionen som den här veckan tagit fart efter partiledardebatten är den största nyhetshändelsen i ämnet. Hela 203 artiklar, eller en av sex artiklar sen 2010, har publicerats efter den 9 oktober. Så metadebatten om uttrycket blåbrun kopplat till SD under den senaste veckan är i storleksordningen ungefär lika mycket som 2019 och 2020 tillsammans.
De källor som publicerat flest artiklar som nämner SD och blåbrun i anslutning till varandra är Aftonbladet, Dagens Nyheter och ETC samt Dagens ETC. Aftonbladet är den källa som publicerat flest artiklar efter partiledardebatten med hela 16 artiklar under innevarande vecka.
Ett ordmoln över de 80 vanligaste orden i artiklarna från den gångna veckan ger bilden att texterna i samtliga medier kretsar kring Jimmie Åkesson och Per Bolund.
Ett ordmoln från perioden före partiledardebatten tecknar en bild att frågan då handlat mer om regeringsmakten och blockpolitiken i stort.
Utöver artiklar där ”blåbrun” och ”brun” förekommer i anslutning till Sverigedemokraterna har Retriever också gjort en bredare sökning där begreppen enbart kopplas till partier och politik i stort. Har Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna börjat förekomma mer i den blåbruna retoriken?
Det parti som oftast förekommer i den här nyhetsrapporteringen, efter Sverigedemokraterna själva, är Socialdemokraterna. Mycket av detta handlar dock om blockpolitik i stort. Men senaste åren syns ändå en viss ökning i antal artiklar där begreppet blåbrun även inbegriper Moderaterna och partier ur den forna Alliansen. Senaste åren är det fler artiklar som nämner Moderaterna i samband med ”blåbrun”. Under 2020 är det till och med fler artiklar där Moderaterna förekommer i artiklar med ”blåbrun” än Sverigedemokraterna.
Denna topp under 2020 handlar mycket om migrationsfrågan. Exempelvis i en TT-artikel som sprids i juni 2020 där det dock är Vänsterpartiet, genom den Migrationspolitiska talespersonen Christina Höj Larsen, som kritiserar Moderaterna för att bedriva en ”blåbrun” politik:
”S väljer att stänga dörren för förhandlingar med både V och MP och i stället vända sig till M som för fram en blåbrun politik som S säger sig vilja stoppa”.
Så här är det alltså Moderaterna som får epitetet ”blåbrun”, utan att ens Sverigedemokraterna omnämns. Under 2019 omnämns både även Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna i samband med detta, genom ett uttalande från Jonas Sjöstedt i samband med att Vänsterpartiet släppt fram Löfven som stadsminister 2019 där han säger (genom TT 16/1 2019):
”Då hade vi i nästa vecka kunnat få en blåbrun regering som leds av Ulf Kristersson (M) och som skulle släppa in Sverigedemokraterna i värmen. I alla länder där populistiska partier har fått inflytande har högern bjudit in partierna till makten. Vi litar inte på Centerns och Liberalernas löften om att hålla Sverigedemokraterna borta från inflytande utan tror att de är mer oroade över ett extraval”
Frågan är minst sagt komplex och trots detta hopp ner i det blåbruna kaninhålet är frågan svår att reda ut. Dock kan vi konstatera att sedan den första sökningen gjordes i Mediearkivet under fredag morgon till nu i skrivande stund klockan 15:00, så har ytterligare sexton artiklar publicerats i Mediearkivet där ordet ”blåbrun” omnämns. Debatten fortsätter onekligen.
