Det publiceras nu drygt 50 000 artiklar om coronaviruset per vecka i svensk media. I en djupare analys kring hur pandemin beskrivs visar det sig att begreppet coronaviruset är på nedgång, till förmån för coronakris och covid-19. Och karantän är ett av de största underämnena.
Publiciteten om coronaviruset har stabiliserat sig på ca 50 000 artiklar per vecka i Retrievers löpande mätning i svensk redaktionell media (tryckta, webb- och etermedier). Totalt i år har det publicerats ofattbara 570 481 artiklar och inslag om coronaviruset, covid-19 eller andra coronarelaterade begrepp. Att corona kommer att etableras som den största nyhetshändelsen på mycket länge är helt klart.
Vad handlar då medierapporteringen om coronaviruset om? Vad döljer sig under de här stora artikelmängderna? För att undersöka några ord och begrepp har vi gjort sökningar i Retrievers mediearkiv på ett urval av begrepp och uttryck som förekommer i media.
I den här bilden kan vi se hur begreppen har utvecklats i media över tid. ”Coronaviruset” som begrepp i artiklar och inslag har minskat mer och mer för att succesivt närapå ersättas med ”covid-19” eller bara ”covid”. Nu i vecka 19 är det lika många artiklar publicerade som innehåller begreppet coronaviruset som covid-19. En förklaring till detta kan vara att i takt med att viruset sprider sig mer i samhället så insjuknar fler och behöver vård för själva sjukdomen covid-19. Covid-19 är även förknippat med rapporteringen av antalet döda i Sverige och andra länder.
Ett annat ord som blir mer och mer vanligt är samlingsbegreppet ”coronakrisen”, där både sjukdomen och konsekvenserna för samhället och ekonomin ingår.
”Pandemi” ökar stadigt som begrepp även om ingen stor ökning kan noteras i vecka 11 när WHO klassade corona som en pandemi. Ett begrepp som i det närmaste har försvunnit är ”det nya coronaviruset”. I nyhetstexter idag skulle begreppet förmodligen tolkas som att det vore ännu ett nytt virus som hade upptäckts. Det nya coronaviruset hade sin topp under vecka 9-11 när smittan kom till Italien och Sverige.
Utöver själva pandemin finns flera nyhetsspår att analysera. Omfattande restriktioner förekommer, begrepp som karantän är vanligt liksom social distansering . Läget i intensivvården, jakten på antikropparna, frågan om flockimmunitet är också på tapeten. Vi tittar på dessa begrepp, denna gång under en lite snävare tidsram, från vecka 9 och framåt.
Vi ser att ”karantän” hade sin absoluta topp under vecka tolv, under den mest medieintensiva perioden.. Då handlade många artiklar om resenärer som satts i karantän efter utlandsresor. Detta begrepp har senare blivit omsprunget av ”restriktioner”, även om karantän fortfarande är ett av de mest omnämnda orden. Restriktioner gäller både i Sverige och i rapporteringen från andra länder, och är ett brett begrepp. Sökningar har också gjorts på ordet ”lockdown”, som har genererat totalt 8 000 artiklar i år att jämföra med karantän som har över 70 000 artiklar. Rapporteringen omläget i intensivvården kulminerade i vecka 14-15, ungefär samtidigt som antalet intensivvårdade i Sverige nådde sin nuvarande topp. Diskussionen om flockimmunitet och antikroppstester har inte visat någon stor uppgång i mediebilden, artiklar om antikroppar ökar något under de senaste veckorna.
Otaliga ekonomiska stöd- och räddningspaket har lanserats av regeringen under våren, men det är främst under vecka 12-14, i mitten av mars, som detta får utrymme i media. Totalt har räddningspaket omnämnts i omkring 16 000 artiklar.
Metod: Sökningen görs i hela Retrievers databas för redaktionell press: både tryckt, webbaserad och etermedia. Totalt undersöks 1 648 unika källor. Den generella sökningen kring coronaviruset söker brett på alla typer av ord som innehåller corona- eller covidbegrepp. Ämnessökningarna har gjorts brett för att fånga upp ändelser och sammansatta ord.
Fakta i detta inlägg får spridas med angivande av källa.
