Kvinnliga statsministrar har lyst med sin frånvaro i Sverige. Likadant har det varit för diskussionen kring detta begrepp i media. Tills alldeles nyligen. Kan det ökande användandet av begreppet vara ett tecken på att det är dags för Sverige att få sin allra första kvinna på statsministerposten?
Begreppet kvinnlig statsminister har inte diskuterats i någon större utsträckning i svensk redaktionell media de senaste åren. Sett till en tioårsperiod har begreppet bara använts i runt 100 - 200 artiklar per år. 2016 var ett riktigt bottenår då kvinnlig statsminister bara omnämndes i 46 artiklar.
Sist som begreppet kvinnlig statsminister väckte lite större medial uppmärksamhet var 2010 då Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin hade möjlighet att bli statsminister. Valet 2010 vanns dock av Alliansen och Moderaternas Fredrik Reinfeldt fortsatte Sveriges tradition med manliga statsministrar. 2018 väckte frågan viss uppmärksamhet i sociala medier efter att Centerns Annie Lööf som gäst i Skavlan röt till och sa att det var dags för en kvinnlig statsminister. Lööf fick medhåll av en rad andra toppolitiker och flera av artiklar som tog upp detta väckte stort engagemang i sociala medier genom tiotusentals kommentarer, gillanden och delningar.
I augusti i år vände så plötsligt kurvan uppåt för användandet i media av begreppet kvinnlig statsminister. Det skedde lite mer precist under vecka 34 i samband med att statsminister Stefan Löfvens avgångsbesked offentliggjordes. Då publicerades det i rask takt 313 artiklar på bara en vecka, som nämnde kvinnlig statsminister. I 101 av dessa drygt 300 artiklarna nämns även finansminister Magdalena Anderssons namn, medan socialminister Lena Hallengrens namn nämns i 82 av artiklarna.
Totalt sett har det under 2021 publicerats 874 artiklar i svenska redaktionella medier som nämner kvinnlig statsminister. Det är fler artiklar än vad som skrivits om begreppet de senaste sex åren tillsammans. Faktiskt det största genomslaget frågan fått på över 20 år! Om detta är ett tecken på att Sverige står inför sin första kvinnliga statminister återstår i skrivandets stund att se.
Engagemang i sociala medier inkluderar interaktioner så som delningar, kommentarer, gillanden och reaktioner på Facebook, samt gillanden och delningar på Twitter.
Den undersökta perioden är 1 januari 2000 till och med 11 november 2021.