Kyrkovalet i media: Ska politiska partier bestämma över kyrkan?

Debatten om hur politisk kyrkan ska vara har tagit ny fart inför kyrkovalet på söndag och en hastig titt i Retrievers mediearkiv kan ge en känsla av att det är valets viktigaste fråga.

Många av de nomineringsgrupper som ställer upp i valet har mer eller mindre starka kopplingar till politiska partier. Därutöver finns det en rad politiskt obundna nomineringsgrupper. Frågan är vem som får störst utrymme i media? Retriever har undersökt mediegenomslaget för de nomineringsgrupper som ställer upp i kyrkovalet på nationell nivå under perioden 1 januari – 17 september.

Publiciteten domineras av tre nomineringsgrupper som är tydligt kopplade till riksdagspartier, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Först på fjärde plats kommer en politiskt obunden nomineringsgrupp, POSK, som står för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

De fyra nomineringsgrupper som hamnar i topp i år fick också mest publicitet inför kyrkovalet 2017. För Socialdemokraterna, Centerpartiet och POSK ser mängden artiklar och inslag ganska lika ut de båda valåren. Sverigedemokraterna har däremot fått se sitt mediegenomslag minska betydligt jämfört med 2017.

 

Antal artiklar och inslag där nomineringsgrupperna nämns

kyrkovalet-2017-2021-diagram-20210917

 

Den totala mängden artiklar och inslag om kyrkovalet ökar något i år jämfört med 2017. Men den stora ökningen skedde mellan valåren 2013 och 2017, då publicitetsvolymen fördubblades.

Valdeltagandet i kyrkovalet 2017 slog ett modernt rekord på 19 procent, den högsta nivån sedan 1934. De fyra nomineringsgrupper som fick mest publicitet inför valet var också de som fick störst andel röster. Den inbördes ordningen skilde sig däremot åt. Socialdemokraterna vann visserligen både publicitetskampen och valet, medan POSK som kom först på fjärde plats när det gäller publicitet fick näst störst andel röster i valet. Sverigedemokraterna som tävlade med Socialdemokraterna om att synas mest i media kom först på fjärde plats i valet.

Vi väntar nu med spänning på att se om publiciteten inför det här valet kommer att spegla valresultatet.


Om mätningen
Retriever har undersökt hur många artiklar/inslag som har publicerats om kyrkovalet totalt samt i hur många artiklar/inslag de nomineringsgrupper som ställer upp i valet till Kyrkomötet förekommer. Underlaget baseras på Retrievers fullständiga medielista för svensk redaktionell media i tryckta tidningar, webbaserade nyhetsmedier samt nyhetssändningar i radio och tv. Mätperioden är 1 januari – 17 september 2021 samt motsvarande perioder kyrkovalåren 2013 och 2017.

Fakta i detta inlägg får spridas med angivande av källa.