Att klimatrapporteringen minskat i svensk redaktionell media har jag redan konstaterat i ett tidigare inlägg. Räknat från årsskiftet så är klimatrapporteringen nere på 2018 års nivåer.
En sökning i Retrievers mediearkiv på begreppet skogsindustri, skogsbransch, skogsbruk och skogsägare, visar däremot att rapporteringen om skogen ökat kraftigt de senaste åren.
Rapportering om skogen
Från 2012 till 2022 har rapporteringen nära fördubblats, från 13 700 artiklar till 26 900 artiklar. Är det bra eller dåligt kan man fråga sig? Svaret på den frågan är ja.
Skogen är viktig för Sverige, så det är helt naturligt att skogen omskrivs och omdebatteras. Samtidigt är ökningen i medierapporteringen ett tecken på hur het och komplex den här frågan faktiskt är. Jag ska försöka sammanfatta några områden som gör den här frågan så komplicerad.
Vi kan börja med att konstatera att den engagerar såväl skogsägare, som bygg-, trä- och pappersindustrin, forskare, de politiska partierna, journalister, biologer, djur- och naturorganisationer m.fl. De bildar i huvudsak två grupperingar, där båda är FÖR skogen, men den ena grupperingen menar att skogen måste brukas mer, medan den andra menar att skogen ska brukas mindre. Båda grupperingar med goda argument utifrån hållbarhet, miljö och klimat.
Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste näringar och sysselsätter över 100 000 personer i Sverige årligen. Pappersmassa, trä- och pappersvaror är viktiga exportvaror med stor betydelse för Sveriges ekonomi.
I arbetet mot det hållbara samhället ska trä och träfibrer ersätta plasten och även ersätta energikrävande byggmaterial som metall och cement. Skogsbruket ger dessutom biobränsle som kan ersätta fossila bränslen. För att möta efterfrågan och behov behöver vi öka skogsavverkningen.
I arbetet mot det hållbara samhället bör skogen dessutom vara kvar. Detta för att binda koldioxid, den växthusgas som är viktigast när det gäller påverkan på jordens klimat.
Skogen är dessutom naturligt habitat för en rad hotade växter och djurarter, som om de försvinner rubbar viktiga ekosystem.
Inte minst har skogen fått en stor renässans under pandemin. Svenskarna har gått man ur huse, vänt leklanden ryggen och gjort närmaste dunge till ett grönt äventyr för hela familjen. Det klättras, vandras, grillas korv och leks med kottar. Svenskarna har blivit rena rama frilufsarna.
Sedan har vi de privata skogsägarna, som torde vara vänner av såväl djur som natur, och som i många fall livnär sig på skogen. De behöver avverka och sälja sin skog för inkomst och överlevnad. Inga skogsägare, ingen skogsskötsel. Utan skogsskötsel, dålig tillväxt av ny skog.
”Tallen blir mer än 650 år gammal. Redan som 100-150-åring faller den dock oftast för sågen", läser jag på Naturhistoriska riksmuseets hemsida. "Granen avverkas som regel efter 75-150 år".
Det går verkligen inte tokfort att ersätta avverkad skog. Den tallplanta som sätts av mig idag, avverkas alltså allra tidigast av min son, men mest troligt av mina barnbarn. Svindlande tanke.
Rapportering om skogen och klimatet
Sommaren 2018 bidrog extremvädret och den rekordvarma sommaren till att skogsnäringen hamnade i medialt fokus. Torka och brandrisk satte stopp för skogsavverkningen och Sverige drabbas av de mest omfattande skogsbränderna på många år. Händelserna tydliggjorde kopplingen mellan klimatförändringarna och skogen. Nu omskrivs skogen alltmer i media ju närmare Parisavtalets 2030-mål vi kommer.
Det är inte ett så litet ansvar beslutfattarna sitter på och i höst är det riksdagsval. Det känns ödesmättat och viktigt och här sitter jag kluven som ett vedträ och vet inte hur jag ska tänka. Kommer de politiska partierna att vara tydliga med var de står? Här finns i alla fall en möjlighet att vara konkreta med HUR de ska göra skillnad, snarare än att upprepa att "klimatfrågan är viktig".
Vill du veta mer?
Vi berättar gärna mer om hur vi kan hjälpa ditt företag med mediebevakning eller medieanalys.
