Tydlig Gretaeffekt i klimatrapporteringen

För sjätte året i rad har Retriever på uppdrag av biståndsorganisationen Vi-skogen analyserat hur svenska medier rapporterar om klimatförändringarna och utvecklingen under det senaste året är minst sagt dramatisk.

Under 2019 var klimatet den största frågan i svensk media, alla kategorier. Under året nästan fördubblades rapporteringen jämfört med 2018, till över 150 000 artiklar. Både Brexit och EU-valet kan därmed se sig ordentligt akterseglade, med färre än hälften av antalet publicerade artiklar.


En avgörande anledning är såklart Greta Thunberg som tagit hela världen med storm och gjort klimatstrejkandet till en global folkrörelse. Men, den rekordvarma svenska sommaren 2018 gjorde också att klimatfrågan kom oss närmare. Bränder och torka skakade landet och gjorde klimatet till en av de viktigaste valfrågorna 2018, något som la grunden för ett ökat intresse 2019.

 

Placering Mest omskrivna nyhetshändelser 2019 Antal artiklar/inslag
1 Klimatfrågan 152 326
2 Brexit 70 569
3 EU-valet 58 935
4 Flyktingfrågan 54 586
5 Gängvåld 53 364
6 Nobelpriset 39 956
7 Melodifestivalen 38 512
8 Januariöverenskommelsen 38 372
9 Syrienkonflikten 23 770
10 Fotbolls-VM 23 389
11 Penningtvätt i bankerna 21 401
12 Metoo 20 689
13 Eurovision Song Contest 15 017
14 Integrationsfrågan 12 742
15 Riksrätt i USA 7 249
16 SAS-strejk 6 092
17 Branden i Notre-Dame 4 525
18 Rysslandsutredningen 4 444
19 Vinter-OS 2026-ansökan 4 143
20 Dödsskjutningarna i El Paso och Dayton 3 467

 

Flera mediehus gjorde tydliga satsningar på klimatredaktioner och klimatreportrar under 2019, vilket gett en tydlig effekt när vi ser till antalet artiklar per källa. Expressen har till exempel mer än fördubblat sin rapportering med satsningen Expressen Klimat och publicerat 3 375 artiklar och tv-inslag. Dagens Nyheter redovisar en ökning med nära 1 000 artiklar jämfört med 2018, samtidigt som deras artiklar också är längre än genomsnittet. Även bland lokalpressen ser vi en likande utveckling och Strömstads Tidning är faktiskt den tidning som ökade sin rapportering mest jämfört med föregående år.

Sist men inte minst kan vi se en tydlig förändring i språkbruket i klimatrapporteringen under 2019. Neutrala uttryck som ”klimatförändring” och ”global uppvärmning” har ersatts av mer alarmerande uttryck som ”klimatkris” och ”klimatnödläge”. Det sistnämnda återfanns till exempel i endast en artikel under 2018, men i hela 2 600 artiklar under 2019.

 

Svenskarnas intresse för klimatet har ökat de senaste åren och så också mediernas rapportering. Nu återstår att se vad coronakrisen har för inverkan på nyhetsrapporteringen i allmänhet, men för klimatfrågan i synnerhet. Mäktar vi med mer än en stor kris i taget?

 

Mer information om klimatet i svensk media hittar du i rapporten Varmare klimat - iskall nyhet?

 

Fakta i detta inlägg får spridas med angivande av källa.