Vi-skogens rapport Varmare klimat – iskall nyhet? lanserades idag för sjunde året i rad. Rapporten, som undersöker hur klimatfrågan har belysts i svensk media under 2020, visar hur coronapandemin slog alla tidigare rekord i medierapportering av en enskild fråga. Klimatfrågan hamnar tvåa, ned från en förstaplats 2019.
Årets rapport bekräftar coronapandemins stora genomslag i svenska medier. Klimatfrågan petades därmed ned från fjolårets topposition, även om det fortfarande skrevs fler artiklar om klimatet 2020 än 2018.
– Coronapandemin har berört hela samhället på ett väldigt konkret och drastiskt sätt. Det är därför naturligt att den hamnar överst. Samtidigt tror vi att klimatfrågan åter kan hamna i topp under kommande år – det är trots allt en global ödesfråga, säger Vi-skogens verksamhetschef Eva Åberg.
Varmare klimat – iskall nyhet? har som vanligt tagits fram av medieanalysföretaget Retriever på uppdrag av Vi-skogen. Analysansvarig var Helen Widmark, analyschef på Retriever.
– Även om klimatet var den näst största frågan i media 2020 var rapporteringen om corona ofattbara 15 gånger större. Över 1,6 miljoner artiklar skrevs om Covid-19 mot 106 550 om klimatet. En fjärdedel av alla artiklar anknöt till corona, som därmed slog alla våra mätrekord någonsin, berättar Helen Widmark.
Pandemin skapade uppmärksamhet i stort såväl som smått. Enbart frågan om munskydd omskrevs till exempel i fler artiklar än det viktiga presidentvalet i USA.
På flera stora redaktioner har klimatbevakningen också fått sättas på undantag till förmån för en utvecklad coronarapportering. Andra, som Vetenskapsradions miljöredaktion Klotet, har haft samma resurser för klimatbevakning trots pandemin. Aftonbladet har också börjat med liverapportering kring klimatet och Dagens Nyheter har tillsatt en klimatredaktör.
Fler resultat från Vi-skogen och Retrievers rapport Varmare klimat - iskall nyhet?:
- Både totalantalet och andelen artiklar med klimattema minskar i svenska medier under 2020.
- Sett till antalet inslag är minskningen störst i etermedier, där antalet nyhetssändningar med klimatnyheter nästan halverats. I branschmedier och affärs-, dags- och kvällspress går antalet artiklar ner med cirka en tredjedel.
- Sett till andelen inslag minskar branschmedier sin andel klimatrelaterade artiklar av det totala antalet från 10 till 8 procent. Affärs-, dags- och kvällspress har dock totalt sett samma andel klimatrelaterat innehåll som under 2019.
- Etta på listan över andelen klimatnyheter i branschmedier är Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur, med 55 procents klimatrelaterat innehåll, jämfört med fjolårets andel på 54 procent. På andra plats kommer Miljö & Utveckling (46 procent), som tar ett kliv uppåt från 2019 års femte plats (44 procent). Aktuell Hållbarhet står stadigt på en tredje plats.
- Sett till antalet publicerade artiklar med klimatinnehåll toppar tidningen ETC listan i kategorin branschmedier.
- Etta på listan över andelen klimatnyheter i affärs-, dags- och kvällspress vann lokala Örebronyheter med 5 procent klimatnyheter både 2019 och 2020. På andra plats återfinns Dagens Näringsliv, där drygt 4 procent av artiklarna 2020 rör klimatet – dubbelt så stor andel som under 2019. På plats 3 hittas Dagens Industri med 3,5 procent klimatrelaterade nyheter (ned från 4,5 procents klimatinnehåll och en andraplats).
- Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter utgör topp-tre-listan över de källor inom affärs-, dags- och kvällspress som skrev flest antal klimatrelaterade artiklar.
- När det gäller vilka som syns i klimatfrågan får första året experter något större utrymme på topplistan. Fem av 15 namn på topplistan är inte politiker: klimataktivisten Greta Thunberg, professorn i miljövetenskap Johan Rockström, miljöekonomen Svante Axelsson, agronomen Johanna Sandahl samt naturgeografen Johan Kuylenstierna. Tidigare har endast ett fåtal icke-politiker tagit sig upp på listan.
Se också rapportlanseringen i efterhand på Tankesmedjan Fores YouTube-kanal.